När jag läste igenom del 13 insåg jag att texten var närmast oläslig. Hade uppenbarligen en dålig kväll i fredags :-(
Jag har funderat under helgen och nu är avsnittet omskrivet. Ibland tycks orden trassla in sig i varandra...
3 kommentarer:
Anonym
sa...
Hej! Jag märkte inte att orden trasslade i första versionen och har nu även läst den andra :-) Det är helt ofattbart hur livet kastar sig åt olika håll och vilken känslomässig berg och dalbana man genomgår. Att placera hoppet i en gemensam dröm är ju att konkretisera och visualisera hoppet. Det där som är så viktigt! Kan tänka mig att det är många känslor som far igenom dig nu när du återberättar allt. Allt gott och varmaste kramar Mia
Hej och tack för din kommentar. Det stämmer, arbetet med bloggen är känslosamt men allteftersom texten växer fram så blir det tydligt att jag behövde göra det här för att komma vidare. För varje avsnitt som skrivs har jag återupplevt många tankar. Som tidigare nämnt tror jag det är viktigt att bearbeta alla minnen, sorg och känslor av saknad för att göra dessa till en del av en själv. Den gamla klyschan om att bli hel igen har för min del fått en mening. Eller så handlar det bara om att leva vidare med öppna sår men finna strategier för att inte förblöda. Med tiden kanske det klarnar.
Du är en klok person! Jag tror som du att det är jätteviktigt att bearbeta och få struktur i hjärnan efter att ha gått igenom ett trauma, som det här är. Jag imponeras av att du minns så i detalj. När jag föröskt minnas mina jobbiga upplevelser går ofta mycket ihop och jag minns inte vad som hände när. Och vissa saker är kristallklara! Tiden gör sitt. Det blir lättare. Sorgen har sina faser. Jag tror det är viktigt att gå igenom och möta faserna (fasorna...). Antar att det du gör nu genom att skriva, hjälper dig på vägen. /Mia
3 kommentarer:
Hej! Jag märkte inte att orden trasslade i första versionen och har nu även läst den andra :-) Det är helt ofattbart hur livet kastar sig åt olika håll och vilken känslomässig berg och dalbana man genomgår. Att placera hoppet i en gemensam dröm är ju att konkretisera och visualisera hoppet. Det där som är så viktigt!
Kan tänka mig att det är många känslor som far igenom dig nu när du återberättar allt.
Allt gott och varmaste kramar
Mia
Hej och tack för din kommentar. Det stämmer, arbetet med bloggen är känslosamt men allteftersom texten växer fram så blir det tydligt att jag behövde göra det här för att komma vidare. För varje avsnitt som skrivs har jag återupplevt många tankar. Som tidigare nämnt tror jag det är viktigt att bearbeta alla minnen, sorg och känslor av saknad för att göra dessa till en del av en själv. Den gamla klyschan om att bli hel igen har för min del fått en mening. Eller så handlar det bara om att leva vidare med öppna sår men finna strategier för att inte förblöda. Med tiden kanske det klarnar.
Du är en klok person! Jag tror som du att det är jätteviktigt att bearbeta och få struktur i hjärnan efter att ha gått igenom ett trauma, som det här är. Jag imponeras av att du minns så i detalj. När jag föröskt minnas mina jobbiga upplevelser går ofta mycket ihop och jag minns inte vad som hände när. Och vissa saker är kristallklara!
Tiden gör sitt. Det blir lättare. Sorgen har sina faser. Jag tror det är viktigt att gå igenom och möta faserna (fasorna...). Antar att det du gör nu genom att skriva, hjälper dig på vägen.
/Mia
Skicka en kommentar